Disputation: Valfrihet kan höja kvaliteten på social- och hälsovårdstjänster – erfarenheter från Finland och Sverige

Postad 2019-06-10.

Mats Brandt försvarar sin doktorsavhandling på fredagen vid Vasa universitet. Foto: Tiia Alkkiomäki

Valfrihet inom social- och hälsovården har potential att stärka servicebrukarnas självbestämmande och höja kvaliteten på tjänsterna. Det framgår av politices licentiat Mats Brandts doktorsavhandling.

– Enkätresultaten visar att man har samma syn på nyttan med valfriheten mellan de olika myndigheterna i Finland och Sverige, berättar Brandt som disputerar vid Vasa universitet.

Resultaten baseras på en enkät som riktats till ledande tjänstemän vid olika myndigheter som tillhandahåller social- och hälsovård i Finland och Sverige. Undersökningen visar dock att man kan ha olika syn på betydelsen av marknad och konkurrens, kundvalsförutsättningar samt variation i serviceutbudet i Finland jämfört med i Sverige. Resultaten pekar bland annat på att man i Sverige kommit längre med att stöda invånarna med information för att göra det lätt att välja, medan man i Finland tycker att valfriheten gjort det svårare att planera, kontrollera och följa upp verksamheter.

– Valfriheten får ett positivt understöd i enkätresultaten, men det betyder inte att införandet av valfriheten är helt oproblematiskt för myndigheterna. Det är viktigt att beakta konsekvenserna ur många olika strategiska synvinklar, säger Brandt.

Verkligheten varierar och myndigheterna måste ta det i betraktande i sina strategier

Enkätsvaren grupperas med hjälp av en analysram för olika strategiska synvinklar i tre kluster. Det största är ett riskkluster som innebär att det uppstår en utmanande flerproducentmiljö och som ställer krav på att myndigheterna har strategier för kontroll och uppföljning av verksamheterna. Det finns också ett tydligt variationskluster där valfriheten för med sig att det skapas ett kompletterande och varierande serviceutbud. I det här klustret finns det en stor potential att lära sig av varandra. Det tredje klustret är ett lågprofilkluster där valfriheten har en begränsad roll.

– Myndigheterna behöver beakta lokala variationer och kontexter då man styr och kontrollerar valfrihetssystemen. Att man i de olika klustren beter sig annorlunda behöver inte betyda att valfrihetsmodellerna slutar att fungera, men myndigheterna behöver ta till sig dynamiken i flerproducentmiljön och agera därefter, menar Brandt.

Valfriheten medför ökad komplexitet men samtidigt möjlighet att lära sig

Valfriheten medför nya aspekter som myndigheterna behöver beakta i sina strategier. Bland de långsiktiga konsekvenserna kan nämnas att myndigheternas strategier allt tydligare lägger fokus på servicebrukaren, att det uppstår en marknad och flerproducentmiljö som producerar servicen, samt att variationen av tjänster ökar. Man måste också börja planera för servicebrukarens informationsbehov på ett nytt sätt. Samtidigt ökar osäkerhetsmomenten: det kan uppstå olika typer av kluster där marknadens aktörer beter sig olika. Konkurrensen som uppstår får konsekvenser som är svårbedömbara på förhand. Ett mycket intressant resultat är att man bedömer att valfriheten också medför en möjlighet till att lära sig utveckla sin egen verksamhet genom att jämföra sig med andra.

– Resultaten pekar på att valfriheten ger möjligheter till benchmarking, lärande och anpassning som ger utrymme för dynamik och förändring, anser Brandt.

I avhandlingen beskrivs hurdan valfriheten är inom social- och hälsovården med hjälp av en litteraturöversikt och empiriska analyser som bygger på en enkät som genomfördes våren 2017. Undersökningen fokuserar på konsekvenserna av att man inför en valfrihet inom social- och hälsovården enligt en pengar följer kunden-modell. Enkätundersökningen innehåller över 50 frågor och svarspåståenden som berör olika aspekter på valfrihet. Forskningsmaterialet består av 178 webbenkätsvar från ledande tjänstemän som arbetar vid kommuner, samarbetsområden, sjukvårdsdistrikt eller landsting som tillhandahåller social- och hälsovård i Finland eller Sverige.

Disputation

Mats Brandts doktorsavhandling Valfrihet inom social- och hälsovården. Myndigheters syn på valfrihetens inverkan i Finland och Sverige ur olika strategiska synvinklar framläggs till offentlig granskning den 14 juni kl. 12.00 i auditoriet Kurtén, Vasa universitet. Opponent är professor Stefan Sjöblom (Helsingfors universitet) och som kustos fungerar professor Pirkko Vartiainen.

Information

Mats Brandt är född 1974 i Kristinestad. Han avlade studentexamen 1993 vid Kristinestads gymnasium. Han utexaminerades 2001 som politices licentiat vid Åbo akademi. Brandt är stadsdirektör i Nykarleby.

Brandt, Mats (2019) Valfrihet inom social- och hälsovården: Myndigheters syn på valfrihetens inverkan i Finland och Sverige ur olika strategiska synvinklar. Acta Wasaensia 421. Väitöskirja. Vaasan yliopisto.

Avhandlingen finns i pdf-format på adressen: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-476-859-7

Beställningar: https://verkkokauppa.juvenes.fi/tuote/24753/

Kontaktuppgifter

Mats Brandt,  +358 (0)40 7233314, mats.brandt(at)nykarleby.fi

Tillbaka

Updaterad 2019-06-10 - Verkkotoimitus
Login