Disputation: Poliser har bristfällig språkkompetens

Postad 2017-12-11.

Sanna Heittola

Poliser som arbetar vid de tvåspråkiga polisinrättningarna i Finland har inte den språkkompetens som krävs i språklagstiftningen. Det framgår av filosofie magister Sanna Heittolas doktorsavhandling.

– Endast en tredjedel av de finskspråkiga poliserna uppskattar att de kan svenska tillräckligt bra för att kunna sköta sitt arbete även på svenska, berättar Heittola som disputerar vid Vasa universitet.

Över 80 % av de svenskspråkiga poliserna uppfyller språklagens språkkrav när det gäller finska. Men av de finskspråkiga poliserna uppfyller mindre än 40 % kompetenskravet i svenska. Majoriteten av de finskspråkiga poliserna anser sig alltså kunna svenska sämre än nöjaktigt.

I det praktiska polisarbetet leder bristfällig språkkompetens inte till omfattande problem eftersom antalet svenskspråkiga kunder är förhållandevis lågt. Poliser är också erfarna problemlösare och kan ty sig till kreativa lösningar för att kunna sköta sitt arbete på svenska.

En bristfällig språkkompetens leder ändå till att polisens kundbetjäningsprocesser, speciellt de som gäller svenskspråkiga kunder, inte är optimala ur språklagstiftningens eller kundens synvinkel.

– Medborgarna får inte alltid betjäning på sitt eget språk och poliser kan föreslå språkbyte, vilket kan ses som lagstridigt, säger Heittola.

”Förverkligande av tvåspråkigheten är en vanvettig fantasi”

Polisers språkanvändning är mångfacetterad. Det finns skillnader i hur bra de finskspråkiga och de svenskspråkiga poliserna kan det andra inhemska språket och hur de förverkligar medborgarnas språkliga rättigheter. Det finns också förhållandevis stora skillnader i de finskspråkiga polisernas språkkompetens och språkanvändning, vilket leder till att man sköter polisarbetet på olika sätt. En del poliser agerar enligt vad som är bäst för kunden, medan andra sköter sitt arbete på ett sätt som är bäst ur deras egen synvinkel.

– För en del är användning av svenska en naturlig del av polisarbetet, medan andra inte går med på att betjäna medborgarna på svenska. En del av poliserna anser att ”förverkligande av tvåspråkigheten är en vanvettig fantasi” och att ”finlandssvenskar försöker först tala svenska för att reta men byter till finska när de förstår att situationen tar flera timmar”, citerar Heittola sitt forskningsmaterial.

Poliser är eniga om att tvåspråkigheten på polisinrättningen kräver satsningar, men de är oeniga om huruvida denna satsning lönar sig eller inte.

Svenskans ställning i polisens verksamhet

Polismyndigheten borde se till att de anställda har en tillräcklig språkkompetens för att kunna sköta sitt arbete. Poliser berättar ändå att språkkompetens inte har tagits i beaktande i rekryteringsprocessen och att de inte har fått möjlighet att delta i språkkurser.

Fast en stor del av poliserna är villiga att förbättra sin kompetens i det andra inhemska språket behöver en del av dem svenska så sällan att det ur deras synvinkel inte lönar sig att lära sig språket. Polisers otillräckliga kompetens i svenska och ovillighet att använda språket leder ändå till att språkkunniga poliser belastas. Den otillräckliga språkkompetensen är problematisk också med tanke på medborgarnas rättigheter, eftersom språkkunniga poliser inte alltid är tillgängliga.

– Med tanke på tvåspråkighet inom polisväsendet kunde det vara mer effektivt att skapa enhetliga verksamhetsprinciper i stället för att satsa på språkutbildning och språkkompetens, föreslår Heittola.

I avhandlingen beskrivs polisers språkliga yrkespraktiker ur en processynvinkel. Q-metoden är en ny metodologisk öppning inom den finska och nordiska språkvetenskapen. Metoden förenar statistiska och matematiska metoder med en kvalitativ undersökning. Forskningsmaterialet består av 516 webbenkätsvar av och 22 intervjuer med poliser som arbetar vid de tvåspråkiga polisinrättningarna i Finland.

Disputation

Sanna Heittolas doktorsavhandling ”Poliisista päivää, från polisen god dag”. Språkliga yrkespraktiker vid de tvåspråkiga polisinrättningarna i Finland framläggs till offentlig granskning den 16 december kl.13.00 i auditoriet Kurtén. Opponent är professor Paula Rossi (Uleåborgs universitet) och som kustos fungerar professor Nina Pilke.

Information

Sanna Heittola är född 1988 i Kauhajoki. Hon avlade studentexamen 2007 vid Kankaanpään yhteislyseo. Hon utexaminerades som filosofie magister vid Vasa universitet. Heittola har varit anställd bl.a. som projektforskare, timlärare i svenska och kommunikationsvetenskap och doktorand vid Vasa universitet.

Kontaktuppgifter: Sanna Heittola +358 (0)40 7641388, sanna.heittola(at)gmail.com

Heittola, Sanna (2017) ”Poliisista päivää, från polisen god dag”. Språkliga yrkespraktiker vid de tvåspråkiga polisinrättningarna i Finland. Acta Wasaensia 392. Vaasan yliopisto. University of Vaasa.

Avhandlingen finns i pdf-format på adressen:

/en/research/publications/orders/database/?julkaisu=919

Tillbaka

Updaterad 2018-11-23 - Verkkotoimitus
Login