Språkmedveten arbetskommunikation i utbildning/Linguistically sensitive workplace communication in education

If you are interested in attending the workshop, contact the organiser Mari Bergroth for more information.

En jämlik skola för alla främjar elevernas möjligheter till att bli aktiva medborgare och ta steget till arbetsmarknaden enligt målsättningarna i den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete, Utbildning 2020 (EC, 2019). En viktig grundpelare för den jämlika skolan är att skapa språkmiljöer som stödjer och stärker alla elevers affektiva, sociala och kognitiva utveckling och motarbetar sociala orättvisor i utbildning. Samtidigt framkommer det att de europeiska lärarutbildningarna erbjuder endast fragmenterade kunskaper och färdigheter i att bemöta språklig eller kulturell mångfald (EC, 2017, se också Räsänen, Jokikokko & Lampinen, 2018). Utöver frågorna om mångfald, möter utbildningen en utmaning i att kunna erbjuda och upprätthålla mångsidiga språkkunskaper hos alla. En bred nationell språkreserv handlar således om att dels kunna ta vara på och utnyttja de språk som förs in i landet exempelvis via invandring, men dels också om att se till alla medborgare erbjuds möjlighet att utveckla mångsidiga språkkunskaper.

Finland har under de senaste åren aktivt främjat utbildningspolicyer gällande flerspråkighet för alla (Pyykkö, 2017; Eurydice, 2019) och kan anses vara föregångare inom europeisk utbildningspolitik när det gäller att implementera dem (UBS, 2014; EC, 2018). Samtidigt ställer kravet på språkmedveten verksamhetskultur inom småbarnspedagogik, grundskola och vidare på andra stadiet både utmaningar och möjligheter i kommunikationen i de olika lärande arbetsgemenskaperna. Vad innebär språkmedvetenhet i olika professioner och positioner i det utbildningsrelaterade arbetslivet?

I workshoppen diskuteras de förnyade språkmedvetna utbildningspolicyerna och hur de förändrar professionella identiteter, kommunikationsmönster och praktiker i olika utbildningssammanhang. Relevanta diskursiva skärningspunkter (sk. nexus, Scollon & Scollon, 2004) kan identifieras i frågor om lärarens relationella kompetens eller i de aspekter av språk- och kulturmedvetna arbetssätt som explicit synliggörs i undervisningspraktiker, i realiserade språkval inom småbarnspedagogik eller exempelvis i frågor om hur utbildningsdirektörerna uppfattar sina möjligheter och begränsningar i att leda språkmedvetenhet på kommunal nivå.